Bullwhip-effekt i försörjningskedjor

2020-03-15
Matvarukedjorna riskerar att utsättas för en så kallad bullwhip-effekt som en följd av coronaviruset då vi så drastiskt förändrat vårt konsumtionsmönster, dvs att vi bunkrar torrvaror och toalettpapper. Vad är det då som händer och varför kan detta ställa till med ett problem?

Butikskedjornas försörjningskedjor är sannolikt inte riggade för ett drastiskt förändrat köpmönster förutom vid våra normala högtider såsom jul och påsk. Det innebär att de sannolikt kommer få stora brister i sina centrallager på kort sikt, vilket kommer trigga leverantörer längre ned i försörjningskedjan, som inte heller är riggade för den enorma ökningen av efterfrågan. Resultatet kommer då bli stora restorder. Längre fram när alla lugnar ner sig i denna hysteri, så kommer den s.k. bullwhip-effekten när leverantörerna ”hinner ikapp” med sin produktion. Då kommer leveranser och centrallager överfylls med varor, som det inte längre finns en efterfrågan på. Personal får jobba övertid med risk för skador och onödigt mycket slöseri.

Vad är då en bullwhip, vilket på svenska betyder pisksnärt? Det kallas pisksnärt eftersom försörjningskedjan beter sig på ett liknande sätt som just en pisksnärt. Det börjar med en ökning av efterfrågan nedströms i försörjningskedjan, i detta fall vid matvarubutikerna. Detta skapar oro i nästa led i försörjningskedjan, som inte heller är riggad för exempelvis en fördubbling av efterfrågan. Ju mer uppströms i försörjningskedjan man kommer desto större blir effekten eftersom föregående led kommer att lägga nya order i sin frustration när inte restorder levereras. Alla aktörer i försörjningskedjan får problem att leverera nedströms och restorders uppstår. När sedan efterfrågan stabiliserar sig sitter många aktörer i försörjningskedjan sannolikt på stora lager av produkter (matvaror i det här fallet) som det inte längre finns en efterfrågan på.

Vad är då viktigt för företagen för att kunna hantera detta?

1. Förståelse för fenomenet – vilket är grundläggande
2. Transparens och god kommunikation i hela försörjningskedjan
3. Snabba beslutsprocesser som kan agera när problemet uppstår