Under det senaste året har jag varit engagerad som energiambassadör i Engergimyndighetens projekt EENET. Det är ett projekt där ett antal små och medelstora företag i Sverige har arbetat med att minska sin energiförbrukning. När projektet nu går mot sitt slut kan vi konstatera att deras gemensamma arbete har lett till en energibesparing på totalt 126 GW, vilket motsvarar elförbrukningen för cirka 50 000 villor.

En viktig del i projektet har varit att hitta tekniska lösningar för att minska energiförbrukningen i allt från uppvärmning, belysning, ventilation och kyla. Men mycket har också handlat om att optimera verksamheten och jobba med beteenden – att släcka lyset när man går hem på kvällen, att dra igen portar så att värmen stannar i lokalerna, att stänga av maskiner som inte behöver vara igång. För att komma åt beteendeförändringarna behöver vi se och uppleva varför det jag gör i det lilla spelar roll för helheten.

Till exempel har vi gjort nattvandringar i lokalerna för att se vad som är igång i onödan, men även pratat om de rena ekonomiska besparingar som ett smartare energitänk kan föra med sig. Många stora verksamheter betalar exempelvis fasta avgifter baserade på den högsta förbrukning de har under en månad. En kall vintermorgon kan det därför vara smart att inte dra igång alla maskiner på en gång för att på så vis hålla nere topparna i energiförbrukningen. Det är när vi kombinerar tekniska lösningar med medarbetarnas engagemang och förståelse för sin roll i sammanhanget som vi kan nå de stora resultaten.

Några av framgångsfaktorerna i projektet har varit att:

– ledningen har varit intresserad och efterfrågat resultat av arbetet.

– resultaten av förbättringarna har synliggjorts för alla.

– medarbetarna har varit involverade i att se, genomföra och se resultaten av förbättringar.

Projektet har även gett mig ett nytt perspektiv på mitt eget arbete. I det här projektet har energifrågan stått i centrum, men jag har jobbat med frågan på samma sätt som vi normalt gör när vi går in i en verksamhet för att förbättra flöden. Att minska slöseriet i energiförbrukningen handlar också om att förbättra flöden, minska kassationer, dra ner på ytan och hushålla med resurser. Effektivare arbetssätt leder till minskade utsläpp och ett mer hållbart samhälle.

Vi kan inte se energifrågan som ett parallellt spår. Vi kan inte heller behandla lönsamhet, arbetsmiljö eller kvalitet som egna separata frågor. Det är när vi förstår sambandet mellan ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet som vi når de stora resultaten. När vi inser att det som är lönsamt ur ett hållbarhetsperspektiv även är lönsamt ur ett ekonomiskt perspektiv. Hållbar lönsamhet är lönsam hållbarhet helt enkelt!

För mig är det viktigt att jobba i en verksamhet där vi tror på att skapa en framtid där vi bor. Det handlar lika mycket om att utveckla företag utifrån ekonomisk lönsamhet som att skapa goda arbetsplatser som bidrar till en hållbar miljö och där våra barn och barnbarn har en framtid. Nyckeln är att hushålla med våra resurser, oavsett om det handlar om pengar, råvaror, energi eller arbetstid.

Det som får mig att brinna för mitt arbete är just detta, att jag får möjlighet att vara med och bidra till en framtid där jag bor. Att jag med min kompetens kan var del i den omställningen som leder till en bättre värld – det gör mig stolt.