FN: s 17 globala mål för hållbar utveckling (SDG) är den mest ambitiösa agendan för att motivera och stödja världsekonomierna och beslutsfattarna att hantera de stora utmaningar som vårt samhälle står inför. Klimat, biologisk mångfald, hälsovård. Alla dessa globala utmaningar är kopplade till en viktig sektor i ekonomin: MAT! Livsmedelsindustrin har stor potential att förbättra sina affärsmodeller genom cirkulär ekonomi och innovation. Dessutom kan en mer hållbar och cirkulär livsmedelsindustri bidra till att många av de globala hållbara målen uppnås, till exempel, mål 2 ingen hunger, mål 12 hållbar konsumtion och produktion och mål 13 bekämpa klimatförändringarna. Det särskilda intresset ligger i ett av delmålen (12.3) som är att halvera det globala matsvinnet i hela livsmedelskedjan. Matsvinnet definieras som livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp.

Ett skrämmande faktum är att idag är det inte möjligt att få exakta siffror om hur mycket matsvinn som sker varje år i Sverige eller i världen. 2011 gjorde FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) det enda försöket hittills att göra en global uppskattning. Resultaten visade att ungefär en tredjedel av maten som produceras i världen inte äts.

I juni 2020 beslutade regeringen två nya milstolpar kopplade till de svenska miljömålen:

1. Matavfallet måste minskas med minst 20% (viktprocent) per person från 2020 till 2025.
2. En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butiker och konsumenter fram till 2025.

Under 2020 etablerade Sverige en frivillig överenskommelse, Samarbete för minskat matsvinn (SAMS) där ett tjugotal företag och organisationer från livsmedelskedjans alla led deltar. Även Myndigheterna Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket deltar. SAMS drivs av branschen och ambitionen är att följa upp mängden livsmedelsavfall och livsmedelsförluster hos de företag som deltar. Samarbetet har även visat sig vara kostnadseffektivt. Företag som investerar i minskat matsvinn sparar i genomsnitt 14 gånger investeringen och besparingarna i samhället är mer än 250 gånger högre än investeringen.

Matsvinn uppstår i alla led av livsmedelskedjan, t ex inom jordbruket, livsmedelsindustrin, på restauranger, i storkök och mataffärer – och inte minst i våra hushåll. I de flesta länder finns ingen separat statistik för matsvinn, bara för det totala matavfallet. I Sverige visar de senaste uppskattningarna att varje år slänger hushållen cirka 19 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo mat och dryck hälls ut i vasken. Om allt matsvinn räknas ihop motsvarar det utsläpp av växthusgaser från 360 000 bilar under ett år! Mängden matavfall i resten av livsmedelskedjan är oklar.

Oavsett att den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen, det är viktigt att minnas att alla aktörer i hela kedjan upp till konsumenterna som kan bidra till att minska livsmedelsförlusterna.

Källor:

http://Matsvinn (livsmedelsverket.se)

http://Fakta om matsvinn : Matsvinnet

http://Matsvinn och förluster vid livsmedelsproduktion – Jordbruksverket.se

http://Five benefits of a circular economy for food | by Ellen MacArthur Foundation | Circulate | Medium

http://Food and the circular economy (ellenmacarthurfoundation.org)

http://THE 17 GOALS | Sustainable Development (un.org)