Den 1 januari 2022 införde Sverige en ny lag; Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader. Byggherre som har fått bygglov beviljat efter den 1 januari 2022 kommer därför i flera fall behöva lämna in en klimatdeklaration för byggnaden.
Den nya regleringen om klimatdeklarationer innebär följande:
- Byggherrar ska beräkna och redovisa den klimatpåverkan som uppstår vid uppförande av en ny byggnad i en klimatdeklaration.
- Deklarationen omfattar de växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet (uttag av råvaror, tillverkning av byggprodukter, arbete på byggarbetsplatsen och transporter).
- Att upprätta och lämna in en klimatdeklaration blir ett villkor för att byggherren ska få slutbesked av kommunens byggnadsnämnd.
- Byggherren ska spara de underlag som verifierar uppgifterna i klimatdeklarationen i fem år.
- Vissa byggnader och byggherrar undantas från kravet på klimatdeklaration, t.ex. privatpersoner som uppför en byggnad för eget boende.
- Klimatdeklarationen ska lämnas in till Boverket. Boverket ska föra ett register över inlämnade klimatdeklarationer.
- Boverket är också tillsynsmyndighet och får meddela föreskrifter om klimatdeklarationen.
EPD:er har en viktig roll i klimatarbetet. Inköparna på byggföretag ska ställa krav på materialleverantörerna vid upphandling, till exempel genom att begära miljövarudeklarationer (EPD) för produkterna.
EPD- miljövarudeklaration, engelska Environmental Product Declaration, är ett dokument som beskriver en produkts miljöprestanda i ett livscykelperspektiv. En produkt – LCA utvärderar en produkts påverkan på miljön under hela dess livscykel. Den tar hänsyn till alla steg från materialutvinning till färdig produkt och slutligen hur avfall från produkten tas om hand då produkten gått sönder eller tjänat sitt syfte.
Det som främst skiljer en EPD från en LCA är:
- Användning av gemensamma beräkningsregler (PCR, Product Category Rules). Med hjälp av PCR är det enklare att jämföra olika EPD:er som tagits fram utifrån samma kriterier,
- Resultatet publiceras alltid publikt i form av rapport på EPD-programoperatör eller publiceringssystem (plattform),
- EPD-dokumentet och underliggande beräkningar verifieras alltid av oberoende tredjepartsgranskare.
Exempel på EPD-programoperatörer:
- Internationella EPD®-systemet – internationellt program med ursprung i Sverige som täcker olika produktkategorier såsom byggprodukter, livsmedel, fordon och energi
- EPD Norge – programoperatör i Norge med EPD:er för främst byggprodukter och möbler
- EPD Danmark – mindre programoperatör i Danmark med fokus på byggprodukter
- RTS EPD – mindre programoperatör i Finland med fokus på byggprodukter
- EPD Hub – programoperatör i Irland med fokus på byggprodukter
En EPD baseras på en genomförd livscykelanalys (LCA) men innehåller också annan kompletterande information om den deklarerade varan eller tjänsten. Det är allmän information om tillverkaren, produkten, PCR samt mer produktspecifik information som produktbeskrivning, tekniska specifikationer och ingående råmaterial. Varje EPD innehåller också sammanfattning av LCA bedömning, exempelvis deklarerade samt funktionella enheter, systemgränserna som beskriver vad som ingår och inte ingår i det system som studeras (t ex vagga till grav eller vagga till grind), avgränsningskriterier (cut-off), miljöpåverkan, användning av råmaterial samt teknisk tilläggsinformation.
Det finns olika verktyg som företag kan få hjälp av för att bedöma en produkts eller en process miljöpåverkan. Några exempel på sådana verktyg är Sima Pro, OneClick, GaBi (Sphera Product Sustainability) och OpenLCA. Det sistnämnda är det enda verktyget som är licensfritt.
Idag jobbar jag med framtagandet av EPD för en av våra kunder. EPD är en process som kräver tid och resurser, vilket är värt att investera i eftersom företag som jobbar med EPD signalerar att de vill ha koll på deras produkters miljöpåverkan och skapa mer hållbara affärer.
Mer information:
TT Nyhetsbyrån: Nytt krav – husbyggen måste redovisa utsläpp (msn.com)
