Uppnår digitaliseringens nyttor med värdeflödesperspektiv

2021-08-30
Lovorden kring digitaliseringens enorma potential för utveckling av tillverkningsprocesser är många och uttrycker sig till exempel i Industri 4.0., ett koncept som fångar olika komponenter för en pågående eller kommande industriell revolution. Som enskilt företag kan det vara svårt att greppa innebörden av ett sådant koncept och framför allt att hitta vägen för att uppnå möjliga nyttor av digitaliseringen för förbättring av den egna verksamheten. Upplevda osäkerheter i det enskilda företaget kan uppstå i djungeln av digitaliseringens generella möjligheter, rapporter från andra företag som ej är direkt applicerbara på den egna verksamheten och allmänna löften från IT-bolag som säljer digitala produkter eller tjänster. Osäkerheten grundar sig ofta i en fokus på en digital teknik men dess specifika påverkan på verksamheten förblir oklart. En beprövad metod att beskriva en verksamhet är med hjälp av dess flöden. För att uppnå digitaliseringens nyttor ska värdeflödesperspektiv kopplas till den digitala tekniken.

Figuren ovan visar en generell modell av ett värdeflöde. Olika roller i värdeflödet visas i blåa rutor såsom kund med ett behov, en produktionsenhet som tillgodose kundbehovet och leverantör som levererar ingående komponenter till produktionsenheten. Olika roller är kopplade med varandra antingen genom lager vid fysiska materialflöden men även genom informationsutbyte och betalningar. Figurens övergripande detaljeringsgrad kan vid behov specificeras i mer detaljerade flöden och andra flöden kan vara relevanta, till exempel resursflödet. Oavsett vald detaljnivå visar aktuell forskning och mina erfarenheter att värdeflödesperspektivet ska kopplas till införandet av digitala tekniker redan i förstudien. Relevanta frågor som ska ställas i tidiga skeden vid planerade implanteringar av digitala tekniker bör innefatta:

  • Vilket är det primära flöde som ska förbättras av den digitala tekniken? (ju mer specifikt desto bättre)
  • Vilka krav på övriga flöden (icke primära) förutsätts för användandet av den digitala tekniken?
  • Hur påverkas övriga flöden (icke primära) av den digitala tekniken? (Både positiv och negativ påverkan i form av möjligheter och risker)
  • Hjälper den digitala tekniken för inrättande av ett obrutet informationsflöde?
  • Vilka av värdeflödens frekventa eller betydande avvikelser angrips med den digitala tekniken?
  • Vilka nyckeltal som mäter värdeflödets kvalité ska användas för att följa upp den digitala teknikens framgång?

En utmaning med många implementeringar av digital teknik är att hitta en bra grundstruktur för själva förändringsledningen. Jag rekommenderar som stöd i förändringsledningen en metod baserad på Eliyahu M. Goldratt, känt från böcker som ”Målet” och ”Theory of constrains”, och W. Edwards Deming, känt för hans arbete kring PDCA-förbättringshjulet (Demingcykeln) inom kvalitetsmanagement. Metoden består av 3 frågor som uppdateras löpande enligt PDCA-metodiken:

  1. Vad ska vi ändra? (Frågan söker ett val av flöde som ska förbättras baserad på t.ex. processkartläggning),
  2. Vad ska vi ändra till? (Frågan efterfrågar det framtida måltillståndet) och
  3. Hur ska förändringen åstadkommas? (Här efterfrågas en planering av genomförandet t.ex. när, vad, vem mm där särskilt fokus ska läggas på människor, både utförande och berörda).

PDCA står i metoden för 4 steg i en cirkulär, löpande och återkommande förbättringsprocess:

  • P = plan dvs planering av en förändring,
  • D = do dvs genomförande av plan,
  • C = check dvs löpande kontrollera och analysera pågående förändringsprocess och nyckeltal
  • A = act/adjust dvs agerande baserat på kontroll och analys som kan inkludera att svaren på frågorna 1 till 3 justeras till det aktuella läget.

Vill du diskutera digitalisering, hur den kan stötta era flöden eller presenterad metod? Hör gärna av dig till mig.