Första gången jag klev in i rollen som chef för ca 20 år sedan hade jag nog en klarare bild klar för mig om vad en chef skulle göra. Det var ju bara att följa mallen som man skapat i huvet baserat på de chefer som man upplevt själv. Erfarenheterna av sina tidigare chefer krockade dock med de utbildningar i ledarskap som man genomgått under åren, så nu fanns det ett eget hopkok om vad en bra chef skulle göra, besluta om och agera som.
Efter en tid rollen kom nya erfarenheter smygandes eller tog tag i mig lite bryskt. Så bilden av ”en bra chef” justerades ytterligare med tiden.
Idag har jag väl ett minskat intresse av chefskap, men desto mera intresserad av ledarskap. För där chefskapet är en titel eller position, är ledarskapet en relation. Och det är jag intresserad av på rikt!
När jag träffar ”en chef” idag så förstår jag dem. Det är en viss känsla i att vara chef. Lite stolthet. Men ledarskapet innehåller så mycket mera av intresse och jag skulle vilja hjälpa cheferna där ute att ta steget att vilja utveckla mera än att positionera sig. Mot en framtid där vi bor.
